Bjuder på en utav mina första dikter jag skrev, många har hört den förut, andra inte.

Här har ni den:

''På en väg jag ensam går,

enda sällskapet är mina egna fotspår.

På mina axlar hänger tyngder,

hemska minnen, gamla stunder.

Många kollar åt mitt håll,

men ingen ser vad som pågår i mitt sinne.

Osynliga jag känner mig,

kanske bara en tanke, eller har jag rätt?

En gång på en topp jag står,

kollar ner mot havets botten.

Vill inte att någon ska gå i mina spår,

för vet hur det känns när ingen förstår.''

Skev det på somaren/hösten 2010 tror jag.

Hittills har jag skrivit över 100 dikter, har två böcker fyllda, och sen några lösa papper, och på mobilen. Men det kommer bli många fler, ibland kan jag skriva typ 5 styckn på en dag, och vissa dagar skriver jag inga alls.

Kommentera gärna, om ni vill att jag ska lägga ut fler stycket utav mina dikter.