Heja Luleååå!!!

Också var denna vecka snart slut. Otroligt fort tiden går. En vecka kvar innan sportlovet. Hur underbart?

Igår var jag på näringslivsgala. Först hade vi utställning för UF-företagen. Blev även mingel (alkoholfri cider och förrätt). Efter nån timme samlades alla i festsalen. Var rätt mycket folk! Det bjöds på underhållning, musik osv. Även olika priser delades ut till Övertorneås företagare. Det som toppade kvällen var nog ändå den goda maten. Fantastiskt vad bra det smakade!! Sen fick även vi "UF:are" komma upp på scen och berätta om våra UF-företag. Riktigt roligt!

Idag då? Vaknade vid 11 nångång, fixade mig och drog sedan till lillasyster. Även min storasyster var där. Vi hade det bara allmänt mys. Spelade spel, åt godis, kollade OS-finalen i hockey och pratade om allt mellan himmel och jord. Alltid lika kul att träffa dem!

Sen har jag även försökt plugga lite, dock blev det verkligen betoning på lite. Läst lite på nk-texten inför redovisningen imorgon samt kollat igenom engelskaglosorna lite översiktligt, har glosprov på tisdag nämligen.

Yes, ungefär så har min helg sett ut. Nu ska jag ta och börja sova så man orkar upp imorgon. Godnatt!

Inte hunnit blogga på ett tag. Har helt enkelt haft fullt upp med annat och det kommer fortsätta på det spåret iallafall denna vecka ut. Imorgon har jag psykologiprov och sen på senare under dagen ska vi i vårt UF-företag ha produktionskväll för att tillverka armband till mässan som är nästa vecka. På lördag är det näringslivsgala under eftermiddagen/kvällen. Även min storasyster kommer till Pello nu under helgen, så blir att umgås med även henne. Med andra ord så är det en fullspäckad vecka, men händer mycket roligt så det är bara bra!

Nu ska jag försöka ta och läsa lite i psykologiboken så man klarar provet imorgon. Vi hörs någon dag när jag har mer tid. Kram så länge!

Äntligen helg. Vart en fullspäckad vecka. Har aldrig räknat så mycket matte som jag gjort denna vecka. Hade nämligen prov idag. Förhoppningsvis gick det okej åtminstone, om inte så har jag iaf gjort mitt allra bästa. Hade även ''tal'' på psykologin. Gick väl sådär, inte min bästa presentation om man säger så.. Men man kan inte alltid göra bra ifrån sig!

Förutom matte osv så har det vart karriärexpo i Ötå under torsdagen. Gick riktigt bra för vårt UF-företag. Var planerat att vi skulle stå på scen en gång, inget annat. Dock ändrades det under dagen. Vi var upp på scen två gånger, berättade om vårt UF och om Maskrosbarn. Det blev uppskattat vilket var riktigt roligt. Vi fick även ett bord så vi kunde ställa ut våra smycken samt ta beställningar. 27 armband gick åt, vi som inte ens skulle sälja från första början. Gissa om vi var glada? Nej det var en riktigt bra dag även om själva talen vi höll innebar mycket nervositet. Var värt det i slutändan! Under dagen fick vi även veta att vi (troligtvis) kommer få vara med i ett repotage för sparbanken nords tidning (den är ute i ett helt år). Även en föreläsning bokades. Nu har vi att göra, bara tagga! Vill ni veta mer om oss/se våra produkter så gå in och följ oss på facebook: ''Courage to Change UF'' heter vi där.

Nu ska jag chilla lite och sen hoppa i duschen. Vi hörs!

Idag är en jobbig dag. Så stressad över skolan. Känns som om jag har massor att göra men att tiden inte räcker till. Har matteprov på fredag och känner press. Vill ju klara det bra! Sen är det uppgifter hit och dit som ska skickas in. Nej, just nu vill jag bara att det ska bli lov.. Förhoppningsvis blir det lite lugnare efter sportlovet iallafall för fram tills dess är det åtminstone ett prov varje vecka att plugga till. Sen har vi även rätt mycket med UF nu. I veckan är det karriärsexpo i Ötå och vi ska stå på scen och berätta om vårt UF-företag. Nästa vecka är det näringslivsgala och veckan efter det lokal mässa. Förutom detta ska vi ut i kommunens skolor och hålla föreläsningar nu närmsta framtiden, så även det ska planeras. Förutom att skriva och förbereda skriftliga saker så ska även armband produceras, montern till mässorna ska ritas för att sedan kunna byggas upp. Det är ju kul allt men när det är massa annat förutom företaget som ska prioriteras så känns det lite stressigt eftersom man vill att allt ska bli så bra som möjligt.

Nog tjatat. Tänkte skriva klart min nk-text till redovisningen nu så att jag sedan kan skicka in det. Då har jag iallafall en sak mindre på min ''att-göra-lista''.

Och förresten. Jag håller ju ännu på med den här ''lär-känna-mig'' grejen här på bloggen. Ni kanske har märkt att jag hoppat över vissa punkter. Handlar helt enkelt om att det inte finns särskilt mycket att säga om de sakerna och att det därmed inte blir några intressanta inlägg utav det. Så jag kör de punkter från listan som jag hittar inspiration till att skriva om, blir mycket bättre så!

Sommaren -11

Under fredagen stannade jag kvar i Ötå efter skolan för att fira två av tjejerna. Vi var och åt middag på Weddes och sen blev det en hel massa godsaker, prat och mys. Var jättefint!

Under lördag förmiddag kom jag hem från Ötå. Då for vi (jag och S) ut med skotern. Vi var och kollade de nya grillplatserna som bygts här i trakterna. Var underbart att äntligen inviga skotersäsongen, en känsla av eufori! När vi kom hem igen blev det att fixa sig för att återvända till Ötå. Detta gång för att fira C´s syster som fyllde år i veckan. Blev en ytterligare sväng på Weddes, men maten är ljuvlig så spelade ingen roll att jag åt där dagen innan oxå.

Och nu är det söndag. Har hittills inte gjort nånting allt i princip. Vart ute en sväng och skottat snö men annars har jag mest bara tagit det lugnt, vilket jag ska fortsätta med. Dock så borde jag städa lite i mitt rum och kanske plugga en stund men får se hur det blir med de sakerna.

Har även hunnit kolla igenom mina gamla mobiler. Hahaha! Fanns en hel del roliga filmklipp och bilder från 2009/2010. Saknar vissa saker från den tiden faktiskt! Menmen, tiden som är nu är också ganska så fantastisk så får ta tillvara på den istället!

Kramis!

Utan inbördes ordning (de personer som påverkat mig positivt:

1. Sandra och alla andra ledare på Maskrosbarn - För att ni hjälpte mig att må så mycket bättre och bli starkare.

2. Maya, Anna och andra ungdomar från mrb-lägret - För att ni förstår och för att ni gör världen vackrare.

3. Elise - För att du hjälpte mig att tro på mig själv.

4. Ginna - För att du var min trygga vuxna under min uppväxt.

5. Mina systrar - För att ni alltid fått mig att fortsätta kämpa.

6. Familjehemmet - För att tack vare er har jag en familj.

7. Aline - För att du fått mig att drömma och inse att jag kan göra bra saker av det som vart jobbigt.

8. Hönsgården - För att ni får mig att lé varje dag.

9. Malin - För att du hjälpte och stöttade mig när ingen annan fanns där.

10. Anne-Catrine - För att du brydde dig.

Tack för att ni på olika sätt funnits där när livet inte alltid vart på topp. Ni kommer alltid ha haft en stor inverkan på mitt liv, större än ni kanske kan föreställa er.

Svårt att bara nämna tio, finns många fler såklart. <3

När jag var nio år sa jag för första gången att jag ville jobba som socionom, och den drömmen följer ännu med. Jag vill på något sätt jobba med barn/unga som lever under svåra hemförhållanden. Jag vill vända mina egna erfarenheter till något bra, till att hjälpa andra som växer upp under liknande förhållanden som jag gjort. Om det sen blir socionom eller vad det blir är en annan sak, det viktigaste för mig är att ha ett jobb där jag känner att jag tillför något, att jag är till hjälp för andra och kan finnas där och göra saker bättre. Jag vill vara den vuxna som jag själv saknade som barn, en vuxen som inte ger sig utan frågar hur det är tills man får ett ärligt svar. På något sätt känns det som en skyldighet att faktiskt göra något gott utav det som vart jobbigt i mitt liv. Inte bara lära mig av det dåliga och förändra det utan även dra nytta av det som vart bra och ta med mig det senare när jag ger mig ut i arbetslivet.

Jag har träffat på många socialsekreterare under min barndom, vissa har vart extremt bra och verkligen gett mig den hjälp jag behövt medan andra har vart mindre bra. Genom att träffa på många olika sorters socionomer så har jag fått en uppfattning om vad som fungerar och vad som är sämre. Jag vet hur jag vill att kontakten med socialtjänsten ska gå till, hur man vill bli bemött, hur miljön ska vara för att man ska känna sig trygg osv. Jag har erfarenheter och det kommer jag ta med mig om jag en dag blir t.ex socialsekreterare. Jag vill att de barn och ungdomar jag senare möter ska känna att de inte är problemet utan att jag finns där för att hjälpa till för att de ska få det bättre. Detta för att de ska våga berätta och kunna känna att det finns tid och att jag som vuxen kommer stå kvar och göra mitt bästa vad situationen än handlar om. Barn ska inte behöva vara rädda för att berätta hur de känner, hur de är hemma osv. utan de ska känna en trygghet till socialtjänsten och förstå att det finns bra vuxna som finns där för barnens bästa.

Blev lite långdraget, men jag hoppas ni fick svar på frågan. Sammanfattningsvis kan man säga att mitt drömjobb är att bli socialsekreterare för att jag vill få barn/ungdomar att inse det jag själv aldrig trodde som barn: att det finns vuxna som faktiskt lyssnar och som hjälper till för att man ska få det bättre. Det finns bra vuxna som man kan lita på!