Kvällen har vi spenderat med grannfamiljen vid utebastun. De har tre mindre barn som älskar vatten så ja, poolen blev väl använd ikväll. Nu har jag iallafall badat klart och sitter i sängen och slappar med lill-hunden. Mysigt! Annars lär det nog inte hända så mycket mer den här dagen. Kanske nån film med familjen eller kolla serier på datorn. Alltså en lugn kväll iallafall. Har inte så mycket mer att säga och vi lär inte höras mer idag så godnatt!

Har inga nya bilder på mig så bjuder på en som är tagen i Thailand!

Var ensam hemma ikväll då resterande i familjen åkte till stugan. Men jag tycker om att vara själv ibland, bara få tänka, ta det lugnt och ta hand om sig själv. Så efter att dammsugit lite i huset så satte jag mig och kollade på en film och sen blev det avslappningsövningar (typ stretchning), ansiktsmask och bodylotion. Behövdes! Nu ska jag börja sova, men vi hörs mer imorgon. Godnatt!

Såg just en film som jag verkligen måste rekommendera, Like Dandelion Dust. En helt fantastisk film. Handlar om att föräldrarskap inte alltid handlar om att föda ett barn, utan om att älska det. Om att det ibland krävs att lämna bort sitt barn till familjehem/annat boende för att man älskar barnet så mycket att man inte kan låta det bo kvar då hemmiljön är dålig. En riktigt känslosam film om hur det är att ha två familjer, två familjer som älskar en. En familj som inte är biologisk men som räddat ens liv och en biologisk familj som inte kan ta hand om en men som älskar en ändå. Ni som har tid borde verkligen kolla, otroligt fin. Den finns att se HÄR!

Hallåj!

Vaknade vid åtta och tänkte vara duktig och gå ut och motionera. Slog bort tanken och krypte ner i sängen igen för att sova tre timmar extra. Skönt var det! Och nej, helt så lat var jag inte (eller jo) men när jag steg upp för andra gången så tog jag iallafall en powerwalk på fem kilometer, så det känns bra iallafall. Nu kan jag med gott samvete vräka i mig allt möjligt mums ikväll med vännerna. haha Nej, men jo. Blir fett mé nice!

Nu ska jag säkert inte men ändå, fortsätta packa min väska som ännu står opackad trots att jag åker om en timme. Vi hörs mer imon när jag är hemma från storstán igen! Heippahej!

Känner mig ungefär såhär idag, därav inlägget!

Dagen har spenderats ute i solen med en bok. Härligt! Annars har det inte hänt mycket, utan bara tagit det chill. Men är ju skönt det också ibland (bara det inte blir för ofta). Imorgon bär det iallafall av mot Ötå en sväng. Hänga med tjejerna igen efter inte setts på veckor då alla vart på olika ställen. Men nu så. Äntligen! Blir iallafall att stanna där tills torsdag och sen får man se vad som händer. Har inte destomer planerat iallafall innan skolan börjar, utan blir nog mest att ta det lungt. Men ja, kanske bra att vila upp sig nu så man orkar med allt skolarbete sen när skolan drar igång igen!

Ska börja städa/plocka undan lite i mitt rum, men vi hörs senare!

Pratade just med världens finaste lillasyster i telefon. Blev nästan tårögd. Hon var så otroligt uppåt, hade så mycket att berätta och allt bara var positivt. Hon älskar redan gården, maskrosbarn. Förstår henne. På gården är man fri och allt är bara helt fantastiskt. Och det är så fint att se att min fina syster får ta del av det som jag själv älskar så otroligt mycket. Ta del av det som vart en stor del utav mitt liv de tre senaste åren. Jag vet att hon kommer växa utav lägret. Hon har redan växt. Och jag är sådär stolt som bara en storasyster kan vara. Så stolt, tacksam, glad över att det finns en organsisation som maskrosbarn, för vad vore vi utan dem? Kanske hade man kommit nånstans ändå, men det hade tagit oerhört mycket längre tid. Jag är så glad att jag och mina systrar fått möjligheten att komma i kontakt med denna underbara organisation som hjälpt oss så mycket. Vad som än händer kommer jag alltid bära med alla människor jag lärt känna i mitt hjärta. Kommer också bära med mig allt det jag lärt mig, alla verktyg jag fått. Såfort jag lämnar alla fina människor kommer saknaden. Men jag vet att vi kommer ses igen. Även om det kanske tar tid så kommer banden alltid vara lika starka. Jag tror att min lillasyster kommer känna samma känslor som jag efter tio dagar på gården. Hon har nog redan börjat känna känslorna, men efter tio dagar kommer de vara starkare än vad som går att förklara. Den otroliga kärlek. Känslan av att älska så många personer efter så kort tid. Det är magiskt.

Ni fick mig att börja hoppas, börja drömma. Och inte bara det. Ni fick mig att våga tro på att jag faktiskt kan uppfylla det jag drömmer om. Evigt tacksam!

Hej Ann-Sofie 20 år!

Vad kul att allt går bra för dig med studierna. Du som aldrig trodde att du skulle lyckas komma in på något universitet eftersom betygskraven var höga. Men se du lyckades. Nu har du bara nåt år kvar innan du är färdig socionom och får börja följa din dröm på riktigt. Hjälpa andra. Kommer du ihåg när du var fjorton år? Då trodde du aldrig att du skulle klara det. Eller när du som sexton åring grät för att du inte trodde btygen skulle räcka till. Nu vet du att du oroade dig i onödan. Du är ju nästan klar. En bra bit på vägen iallafall.

Det var roligt att höra om din volontärresa också. Som du hade längtat. Drömt om en volontärresa till Filippinerna sen du var tretton. Nu är det ett år sen du uppfyllde drömmen. Du hade slitit hårt för att få ihop pengar, men efter ett års sprande så kunde du äntligen åka. Vilken lycka det måste ha varit när du tillslut kom iväg.

Det är fint att se att du mår så mycket bättre nu. Blir stolt när jag ser hur mycket du växt. Du har hunnit bearbeta mycket och äntligen börjat hitta dig själv. Äntligen styr du sitt eget liv vilket du ska vara stolt över. Och visst finns det motgångar, men det klarar du av bra. Du har hittat verktyg som gör att du fixar problemen. Nu har du insett att det var värt det. Det var värt kampen så mycket, för nu är du påväg. Påväg att uppfylla alla dina drömmar på riktigt!

Lycka till även i framtiden, hälsningar Ann-Sofie 16 år.