Har kommit in i ett missbruk. Eller missbruk och missbruk. Kanske det är en tvångstanke. Eller ett måste. Troligen bara ett sätt att överleva på. Jag pratar såklart om té. (Och nej, nu menar jag inte att jag dissar kaffet.) Iallafall så har té blivit något jag verkligen behöver när jag ska plugga. Jag kan sitta hur länge som helst och försöka komma igång med plugg, flera timmar utan resultat. När detta händer kokar jag upp lite tévatten och vips så börjar hjärnan koka av engagemang. Helst fabonastisk. Och nej, det är inte som ni tror. Hjärnan börjar inte koka av engagemang pågrund av att tévattnet är 100 grader. Så kan det inte vara för jag har nämligen mjölk i. (Var bara tvungen att förtydliga detta så ni inte missuppfattar téet!) Så alltså är det bara något hokus pokus med té som ger en inspiration och ork till att sitta med näsan nedtryckt i en bok flera timmar i sträck. Vilken otrolig uppfinning!

Nu ska jag fortsätta leva livet och skriva klart min historie-essä. Vi hörs när jag har tid!