En del saker i mitt liv är alldeles för tunga för mig att bära själv. Jag hade gått under om jag inte hade dig, min älskade storasyster. Vi har gått igenom allt tillsammans, verkligen allt. Du är den enda personen på jorden som vet precis hur det var att växa upp med just våra föräldrar. Även om vi inte upplevt allt likadant och även om vi ibland har olika uppfattningar så har vi ändå sett precis samma saker. Jag vänder mig till dig när det är något, inte för att du alltid har de bästa råden utan för att jag med säkerhet vet att vad jag än säger och hur dåligt jag än mår så kommer du stå kvar. Du är den enda personen som jag verkligen litar på till 100% för jag vet att du inte kommer lämna mig oavsett vad det gäller. Du vet inte allt om mig och jag vet inte allt om dig. Men du vet allt om vem jag är. Hur jag kan vara. Du känner till alla mina sidor, såväl bra som dåliga. Du har sett mig vara lycklig, du har sett mig när jag skakat av ångest, du har sett mig när jag vart extremt arg och besviken, du har sett mig när jag gråtit förtvivlat och du har sett mig när jag haft mina knasiga stunder. Även de gånger jag inte förtjänat din kärlek så har du gett mig omtanke när det behövts. Tack för att du finns, för att du delat livets alla stunder med mig. För att du älskat mig som mest när jag förtjänat det som minst och för att du gör livet helt. Tack för att du ger livet mening. Jag älskar dig mer än ord någonsin kommer kunna förklara. <3