Känner att dessa ord var direkt menade för mig. Evigt tacksam över att Gud ger mig styrka när ljuset är svagt.

Jag är uppväxt i en lestadiansk familj, men det var det en viktig sak jag inte lärde mig som barn och det var att en kristen inte får aga sina barn. Eftersom jag är kristen anser jag att man ska följa Jesus och några viktiga bitar i det är att våga ställa sig på ett barns sida, låta bli att skada sina barn och uppfostra barnen med kärlek. En sak Jesus sa som gäller både gott och ont var: ''det ni gör mot dessa små, det gör ni också mot mig'' Jag tror många glömmer det då jag vet ett flertal som tycker det är okej att aga sina barn med stryk. Visst står det i Bibeln att man ska aga sina barn, men det står att man ska aga dem med kärlek. När har det blivit kärleksfullt att slå ett litet barn som inte kan förvara sig? Tala om det för mig. Det står ingenstans i Bibeln att man får slå sina barn, ingenstans! Jesus ville barnens bästa, han lät barnen komma till sig. Han gav dem kärlek och lärde dem rätt och fel genom att tala till dem med ödmjukhet. Han varken skrek eller slog barnen. Vi ska följa Jesus, göra det som Bibeln lär. Varför tycker så många det är ok med barnaga då eller varför uppfostrar vissa krista sina barn genom slag? Jag kan inte förstå varför man inte kan visa ett barn respekt. Jesus sa att barnen är störst i himmelriket och därför förtjänar dem väl att få kärlek? Jag älskar barn men tänker inte skaffa mig några förren jag mår helt bra i mig själv. Jag tänker bearbeta det jag själv vart med om, bli stabil och börja älska mig själv för att sedan senare i livet kunna ge ett barn den kärlek som barnet faktiskt förtjänar. Jag tänker heller inte gifta mig innan jag mår bra för man kan inte älska någon annan fören man älskar mig själv.

Detta är ett ämne som går att disskutera och om någon tycker jag har fel i detta eller om jag missuppfattat något så får ni gärna kommentera det. Jag är inte ute efter att döma någon för det har ingen rätt till. Det enda jag ville med detta inlägg var att besvara frågan om min syn på barnaga. Det här är min syn, det är min tolkning och det jag kommer stå fast vid. Som sagt alla har rätt att tycka vad dem vill. Jag vet att det här är ett känsligt samtalsämne men jag tror det ändå är viktigt att man pratar om det för att få klartecken vad som egentligen är rätt. Sen vill jag också säga att vi inte får glömma att Gud är god. Förlåtelsen finns alltid och det ska vi ta till vara på.

Tack för mig!