Helt otroligt irriterad. Ni som HELA TIDEN ska skicka anonyma kommentarer som anklagar mitt utseende, min familj, mitt liv osv. ni kan sluta läsa här NU! Varför hela tiden lägga sig i andras liv, har ni inget eget eller? Jag blir sårad, men ni som skriver alla dess kommentarer verkar ju inte ha några känslor överhuvudtaget. Sök hjälp så kanske ni börjar må lite bättre. För människor som jämnt och ständigt ska klaga och trycka ner andra kan inte må bra i sig själva. Bättre att ta tag i era liv, lägga energin på andra saker än att gång på gång störa er på vad jag gör med mitt liv.

Under bara de senaste månaderna har jag fått kommentarer om att jag inte kan kallas kristen, om att mina föräldrar är dumma i huvudet, att jag lägger upp ''tokiga'' bilder på mig själv, att jag inte tänker på mina föräldrar osvosv. Hur less tror ni jag är? Snart lägger jag ner bloggen om den inte duger för jag har nog mycket och orkar vekligen inte lägga energi på en blogg som ändå bara får negativ kritik. Det är inte värt det!

Många av kommentarerna jag fått har varit från en och samma person. Detta har jag kunnat konstatera via IP:numret som syns vid varje kommentar. Du som skickar alla kommentarer åt mig, sluta nu. Du har ingen rätt att trycka ner varken mig eller min familj på det här sättet. Vad har vi gjort dig? Har man betett sig så illa mot dig så att du har rätt att gång på gång klanka ner på en? Du sårar inte bara mig, utan även min familj. Nästa gång du vill ge kritik så kan du väl säga det direkt till mig (om du nu vågar). Är ju så otroligt mycket lättare att gömma sig bakom en dataskärm och sprida hat anonymt. Fegt som bara den.

Vill någon överhuvudtaget att jag ska fortsätta driva den här bloggen? Ger den något positivt eller är allt jag skriver bara dåligt? Jag kommer lägga ner bloggen snart om det fortsätter såhär. Orkar inte att all respons ska vara negativ jämnt.

Jag skriver bloggen för att mina vänner, mina systrar, släktingar och annat folk ska få läsa om min vardag då många av dem är folk jag ser sällan. Bloggen drivs också för att visa andra att det går att överleva och få ett bra liv trots att man haft det tungt. Jag vill verkligen ingen illa med att blogga, utan försöker sprida positiv energi, hopp och styrka så gott det går. Därför hoppas jag verkligen att jag inte gett helt fel bild till er om varför jag bloggar. Verkar lite som så.

Vi hörs när jag orkar!